Ales stenar utanför Ystad uppfördes under järnåldern 600-1000 år efter Kristus, enligt ett arkeologiskt underlag som Riksantikvarieämbetet tagit fram på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne.                             
                                       
  Dateringen av stenformationen har varit omtvistad -så sent som i fjol presenterade en fristående forskargrupp sitt resultat: Ales stenar är med största sannolikhet från bronsåldern.                               
                                       
  Men den etablerade forskningen går på samma linje som Riksantikvarieämbetet, skriver TT.    



(Hämtat på SVT Text)

Tiotals miljarder potentiellt beboeliga planeter kretsar  kring ljussvaga röda stjärnor i Vintergatan. Och hundra sådana superjordar finns i den beboeliga zonen kring stjärnor i jordens närhet, enligt forskare vid Europeiska sydobservatoriet (ESO).

De har med hjälp av spektrografen Harps gjort den första uppskattningen av  antalet mindre planeter kring röda dvärgstjärnor, den vanligaste typen av  stjärnor i Vintergatan. De är ljussvaga och kalla men lever länge.

Forskarnas analyser visar att ungefär 40 procent av alla röda dvärgar har  superjordar - steniga planeter med en massa mellan en och tio gånger jordens - i  den beboeliga zon där det kan finnas flytande vatten på planetens yta.

Eftersom röda dvärgar är så vanliga, det finns ungefär 160 miljarder i  Vintergatan, betyder det att det finns häpnadsväckande tiotals miljoner  superjordar bara i vår galax, konstaterar ESO-forskarna.

Superjordar i vår närhet

Forskarna tror att det finns hundra  potentiellt beboeliga superjordar kring stjärnor i vår närhet, inom 30 ljusår  från jorden.

- Det här är ytterligare och bättre bevis för att det finns massor av  planeter där ute och förutsättningarna för att finna några som man kan följa upp  på närmare håll blir allt bättre, säger Robert Cumming vid rymdobservatoriet i  Onsala.

Den metod som ESO:s planetletare använder, radialhastighetsmetoden, står för  merparten av de exoplanetupptäckter som gjorts hittills. Planetjägare har  framgångsrikt använt metoden för att finna planeter runt stjärnor upp till runt  160 ljusår från jorden.

Bättre chans finna liv

Forskarlaget har studerat 102 noggrant  utvalda stjärnor på södra stjärnhimlen. De fann nio superjordar, varav två i den  beboeliga zonen hos stjärnorna Gliese 581 och Gliese 667C. Den andra av tre planeter kring Gliese 667C är fyra gånger tyngre än jorden  och det närmaste en tvilling till jorden som forskarna funnit hittills. De  bedömer det "nästan säkert" att det finns förutsättningar för flytande vatten på  planetens yta. Vissa av de näraliggande superjordarna väntas passera framför sina stjärnor  under sin bana.

- Det gör det möjligt för oss att studera planetens atmosfär och leta efter  signaturer av liv, säger Xavier Delfosse som deltagit i studien.

P O Lindström/TT"

(Hittat på Internet)